Imorrn kommer Eve

Imorrn kommer Eve!!!
Det är mer än ett halvår sedan jag såg henne senast. Shit. Men nu är hon så gott som på väg. Shit igen. Eve gick i min klass på högstadiet, men flyttade sen till Ulricehamn. Men vi har haft kontakt via brev och över msn. Och nu är hon på väg hit.

I vintras, typ första veckan i januari, var jag och Kajsa och hälsade på henne i några dagar. Det var helt sjukt kul! Kajsa kommer inte kunna vara med så mycket den här gången, eftersom hon är bortrest och jobbar, men när hon väl är med får vi se till att ha extra kul.

Jag vet inte riktigt vad vi ska göra hela veckan... En dag ska vi gå på bio. En annan dag ska vi ha filmkväll. Vi ska in till stan minst en dag. Förmodligen fler. Blir det fint väder kanske vi åker och badar. Men sen då? Vad ska vi hitta på sen? Några förslag?

Här har vi ett bevis på det jag skrev i mitt andra inlägg, "Intryck", man kan hålla kontakten om man verkligen vill.Det gäller bara att båda parter vill det. Det är faktiskt inte svårt att skriva ett brev då och då. Jag är väldigt dålig på det dock, så det blir nog högst ett brev i månaden... Men ändå. Då blir det ju bara mer att skriva om när man väl skriver... Det där är en dålig ursäkt. Jag är helt enkelt dålig på att ta tag i saker.
Men imorrn kommer hon hit! Jag kommer kunna se henne och prata med henne samtidigt! Hur coolt som helst! Det var som sagt mer än ett halvår sedan vi sågs sist, ett halvår sedan jag pratade med henne face to face. Och nu är det dags igen.

Eve är den enda som verkligen kan skratta tills hon gråter åt något jag sagt. Det är skitkul, därför jobbar jag hårt för att få henne att skratta. Det är lika kul varje gång. Dessutom så får hon mej att skratta som ingen annan. Hur kul som hels. Skratt är något av det bästa som finns. Man mår aldrig så bra som när man skrattar.
Jag fullkomligt älskar att skratta. Jag kan sitta framför tv:n och skratta högt för mej själv om jag tittar på något roligt. Det är lite pinsamt, men sant. Min syster tycker att jag är lite knasig när jag gör det. Ibland sticker hon in huvudet i mitt rum när jag tittar på något roligt och bara skakar på huvudet. Då skrattar jag ännu mer.
Men något som jag tycker är ännu härligare än att skratta, är att få andra till att göra det. Det är underbart. Särskilt när de skrattar tills de gråter. För man är inte ledsen när man skrattar. Man kanske var ledsen innan, och man kanske blir det igen så fort man skrattat klart, men precis då, under själva skrattandet, är man glad. Kanske till och med lycklig vid vissa tillfällen.
Mer skratt åt folket.

Just nu lyssnar jag på "En apa som liknar dej".
Den som växer och blir stor, vet exakt var värken bor.
Om hon nångång tittat in, in under sitt skinn.
Det är du som väljer så var noga med ditt val.
Det är ändå du som väljer vem du är.


Jag är dina drömmar, jag är den som aldrig säger nej.
Jag är apan som liknar dig.
Jag är lyxvarianten, jag är färgen i filmen om ditt liv.
Jag är apan som liknar dig


Senare ska jag nog över till Linus. Han hade visst fått hem en ny film. "Date movie", tror jag. Så den ska vi se.
Imorrn kommer Eve.
Peace


Söndag

Så var det då söndag. Inte för att det spelar någon större roll, med tanke på att det är sommarlov och jag har inget jobb, men i alla fall. Söndag innebär att det har gått en vecka till. Söndagar brukar även innebära "föräldrabyte", men eftersom det är sommar blir det lite konstigt med det där. Nästa föräldrabyte blir därför på tisdag. På onsdag ska jag bort med mammas familj. Vi ska till Sthlm och shoppa. Det kan bli kul. Men det behöver inte bli det. Det återstår att se.

Ikväll ska jag ha filmkväll. Helt sjukt nice! Det kommer inte så många, men det blir kul i alla fall. Robin kommer. Han tar tåget hit från Bollnäs. Det ska bli jättekul, med tanke på att det förmodligen blir sista gången jag träffar honom innan han rycker in... Jag ska se till att det bli unforgettable. En kväll man tänker tillbaka på och ler. 
    -Minns du den där filmkvällen hos Elin?
    -Klart jag gör! Fan va kul vi hade..!
    -Mm...
Precis så ska det vara. Sen ska man dra samma skämt som drogs på filmkvällen, och man ska skratta precis lika mycket som man gjorde förstagången. Man ska tänka tillbaka, och allt ska bli så väldigt nostalgiskt. Så ska det bli. Shit, jag måste se till att handla nå chips eller nåt...

Just nu ligger min hund, Tess, i soffan och sover. Hon är helt sjukt söt.

Jag tycker om filmkvällar. Det är ett bra sätt att umgås när man är många. Se på en massa bra filmer, trycka i sej en massa onyttigt godis och skratta tillsammans. Lovely. Fler filmkvällar åt folket! Film i sej är ju något helt fantastiskt! Jag älskar att titta på film. Det finns nästan alltis något jag gillar i alla filmer jag ser. Gillar jag inte handlinge så kanske jag tycker om färgerna eller klippningen. Tycler jag inte om dialogerna så kanske jag gillar skådespelarna. Ja, ni fattar.
Jag vill bli skådespelare. Jag verkligen älskar teater. När jag tittar på "vänner", vilket jag gör rätt ofta, kan jag inte sluta tänka på att jag också vill medverka i en sån serie. Jag hoppas att jag får den chansen någon gång. Men jag är realist, så det är inget jag räknar med. Jag nöjer mej med de pjäser jag får vara med i nu. Tidigare i sommar var jag med i "I en annan del av mig". Den är skriven av en kompis till mej, och vi var ett gäng kompisar som satte upp den. Det var jättekul, och det blev jättebra. Om hon skriver något mer hoppas jag att hon vill ha med mej i den pjäsen också.
Teater is the shit.

Nu lyssnar jag förresten på "Kom".
Det finns ett ord för vad jag lider av, men jag har glömt det nu
Det där att komma på för sent vad man borde sagt, och Du
vet hur det känns, det vet väl jag, jag har kännt dig, jag är van
Jag borde sagt igår, vad jag kom på härom dan
Men nu är allt för sent, nu är det gjort, nu är du dömd
Du blir ett fnask och du är alltid deras fnask, och han är glömd
Men låt dom älta, dividera om vikten i det där
Här får man aldrig göra fel, här får man aldrig göra om
Jag säger KOM


Kom, så ruttnar vi ihop
på alla veta-bättre-typer som ska säga hur man gör
För har man nån gång grävt en grop
åt alla veta-bättre-typer
får man jävlar ligga i och skämmas tills man dör


Sällan Winnerbäck.

Nu ska jag fortsätta titta på "Vänner" och drömma mej bort i mina Hollywood-drömmar.
Peace

Intryck

Det är konstigt hur nära man kan komma vissa människor på nästan ingen tid alls.

Helt plötsligt så finns de där intill hjärtat, utan någon egentlig anledning.

Jag har precis lärt känna en någon som jag tror kan bli en nära vän. Det känns som om jag har känt honom i hela mitt liv. Trots att jag inte vet särskilt mycket om honom så känns det som att vi har så mycket gemensamt. Som om vi har gått igenom samma saker.
Det har vi inte. Vissa saker är väl någorlunda lika, men långt ifrån allt. Men det känns som om att det vi har varit med om har påverkat oss på samma sätt.

Jag känner honom som sagt inte särskilt väl, men jag hoppas på att få göra det i sinom tid. Han är en sån som jag vill få komma nära, och som jag kanske vågar släppa nära. Jag tror att vi skulle kunna hjälpa varandra på många sätt.

Nya vänner is the shit. Så enkelt är det.
Jag har många vänner, men det betyder inte att jag inte tycket om att träffa nya, tvärtom. Man kan helt enkelt inte ha för många vänner. Det är synd att det ska vara så svårt att hålla kontakten med vissa... Ibland finns liksom inte energin där, trots att man egentligen vill hålla kontakten så blir det liksom inte av. Man får hjälpas åt med det där, så borde det lösa sej.

Min nya vän bor inte i samma stad som jag. Det kan kanske bli ett problem. Nu ska han dessutom åka ännu längre bort härifrån och där kommer han att befinna sej i typ 11 månader. Jag hoppas att vi kan hålla kontakten i alla fall. Det borde inte bli några problem, om vi båda vill det.
Jag vet att jag vill det, och jag tror att han vill det med. Jag hoppas det.

Nu lyssnar jag på "Pity the child".
Pity the child who has ambition
Knows what he wants to do
Knows that he'll never fit the system
Others expect him to
Pity the child who knew his parents
Saw their faults, saw their love die before his eyes
Pity the child that wise
He never asked "Did I cause your distress?"
Just in case they said "Yes."

When I was twelve my father moved out
Left with a whimper -- not with a shout
I didn't miss him -- he made it perfectly clear
I was a fool and probably queer
Fool that I was I thought this would bring
Those he had left closer together
She made her move the moment he crawled away
I was the last the woman told
She never let her bed get cold
Someone moved in -- I shut my door
Someone to treat her just the same way as before.


Tänka sej. Jag har redan skrivit två inlägg. Och jag har bara haft den här bloggen i drygt två timmar. Det kanske kan bli bra det här i alla fall.

Peace

RSS 2.0